Vikingar i Kviberg?

I Kviberg har man hittat ett vikingaskepp! Tekniskt sett. Bilden som hör till denna artikel visar ett fragment av en tallrik ur serien ”Grön Anna”, en av Sveriges genom tiderna mest populära serviser. Den hittades på vad som en gång var en av Kvibergs landeris åkrar (nu kyrkogårdens västligaste utkant mot Nylöseskolan). Stämpeln, föreställande ett drakhövdat vikingaskepp under vilket det ursprungligen stått ”ANNA ORIGINAL”, visar att just denna tallrik tillverkats någon gång under tiden 1911-1925 av Göteborgs porslinsfabrik.

Men har det då funnits ”riktiga” vikingar i Kviberg, inte bara på porslin? Det är faktiskt en svår fråga att svara på. Kviberg har gott om fornlämningar från förhistorien, hela vägen från stenålderns jaktstationer (t.ex. RAÄ Göteborg 459) till den äldre järnålderns gårdar (t.ex. RAÄ Göteborg 319:1) via bronsålderns mäktiga gravrösen (t.ex. RAÄ Göteborg 110:1). Men den yngre järnålderns sista och mest kända period, vikingatiden, från runt år 790 e.kr. till cirka år 1100 e.kr. (vissa arkeologer har olika åsikter om dateringarna), lyser med sin frånvaro.

Inga fornlämningar i Kviberg, eller i dess omedelbara närområde (Gamlestaden, Kortedala, Utby) kan kopplas till vikingatiden. Varken boplatser eller gravar. En ensam gravhög (RAÄ Göteborg 114:1) finns på norra sidan av Blåsåsberget, ett tjugotal meter från några äldre stensättningar. Högar kan höra till yngre järnåldern, men även till tidigare perioder, och denna är så pass skadad av ett sentida skyttevärn att det inte går att säga om det ens är en riktig fornlämning. Inte heller ortnamnen ger några ledtrådar – äldre, fornnordiska namn finns det gott om i Västsverige, men inte i Kviberg. Här är det medeltida namn som gäller (läs mer om det här). På andra sidan Säveån, ett par kilometer bort, finns det en del lämningar som skulle kunna vara vikingatida – men inte i Kviberg. Kanske har ingen helt enkelt bott här under järnålderns sista år, kanske har vi inte letat på rätt platser än, eller så har spåren förstörts efter åratal av jordbruk och byggande.

Men vikingaskeppen, de har absolut seglat förbi Kviberg, oavsett om någon nordbo faktiskt bott där eller inte. Kanske till och med lagt till för en dag i nu försvunna vikar längs Kvibergs stränder, eller åkt österut längs Säveån in mot gårdarna i Partille. Göta älv var en viktig handelsled och Kviberg hade en bra position längs den, precis som långt senare när staden Nya Lödöse anlades år 1473 på Kvibergs marker. Flera isländska sagor nämner Göta älv, bland dem Färingasagan, skriven på 1200-talet. Enligt denna var Göteborgs södra skärgård (”Elfarsker”) ett känt tillhåll för vikingar, så visst är det möjligt att några forntida pirater svängt förbi.

Hur det nu är med sagorna vet man ju inte, men vikingaskepp, det fanns dock på riktigt i Göteborgstrakterna. Åtminstone ett; Äskekärrskeppet, det enda skepp från vikingatiden i Sverige som finns både utgrävt och utställt. Det är visserligen ett mer fredligt handelsskepp, men det får räknas ändå, även om dess besättning inte var på plundringståg. Det hittades år 1933 vid Äskekärr lite över två mil norr om Kviberg, längs älvens strand, och kan idag beskådas på Göteborgs stadsmuseum.

Foto: Anton Larsson

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s